https://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=8nif01WZ9aI

First of all, denna helg har jag inte gått ut för att jag fick en plötslig spyattack under torsdag-fredagsnatten. Vid ca. 5 am vaknar jag av en spykänsla som jag försöker dämpa medan jag ligger i sängen och försöker skilja på om detta är verklighet eller en dröm. It was the shitty reality ofc, så jag gick upp från min älskade säng, in i badrummet och spydde. Halva fredagen spydde jag och hade vattenbajs. I suspected vinterkräksjukan. Kk kom och besökte mig och vi hängde till på natten, really sweet of her.

Höstlovet är över... Bara en dag kvar. What have I achieved with my life this week? Nothing, as usual, 'cause I only want chickin' nuggets. Mina tankar har varit för upptagna med annan drama i livet. Which leads me to the next topic.

Ibland borde man verkligen spendera lite egen tid och reflektera över ens liv. Not only those night thoughts innan man somnar, de funkar inte på mig, för jag glömmer allt när jag vaknar igen. Men dessa tider när man är vaken och har en ensam tid. Yeah, sounds boring, but we all need this för att reflektera över våra liv lite grann. 

Du vet de där låtarna som du har på din spellista som du aldrig lyssnar på men ändå inte kan radera. För mig är en av de där låtarna "If Today Was Your Last Day" med Nickelback. Jag har haft den på min iPod sedan jag introducerades till den första gången i högstadiet. Sen dess har dess text och mening fastnat hos mig för att den beskriver och förmedlar det sättet jag lever. "Lever", nutid, kanske inte är det rätta ordet... Snarare... "Levde" passar bättre, om jag ska vara ärlig. Den här låten tar mig tillbaka till dåtiden, tiden då jag var klar i huvudet, hade gott om självständighet. Jag kände att jag kunde ta över världen, jag hade positiva tankar om framtiden, jag hade väldigt lite drama i livet. Oookej, let's get this straight, detta var i högstadiet! Frunken! Människor i den här åldern vet ingenting om livet, jag visste inte hur svårt livet var. Men jag kunde relatera och leva efter mina moraler och principer som jag hade och fortfarande har idag, men jag kämpar för att hålla fast vid dem. 

Nickelback-låten för mig, betyder att man ska leva varje dag som om det vore din sista dag, överdrivet, det är mycket jobb att ta detta bokstavligen, men i alla fall ha denna mentalitet som en grund. Då, var jag en doer. Jag satt inte och tänkte och oroade mig för mycket över saker jag måste/ville göra (does not apply to school related stuff, procrastination affects everyone) och idag känner jag att mitt gamla goda jag har försvunnit i en dimma. Jag vet att jag finns där inne men jag når inte mig själv. Jag har tappat bort mitt gamla, goda jag.

But you know what? Jag hade den där frihetskänslan, där jag hade gott om självständighet och allt sånt, i nian. Jag var singel och glad då, jag hade inte heller någon crush, jag var så otroligt fri från de värsta tankarna en tonåring kunde ha. Idag går jag i sista året på gymnasiet. Ca. 3 år har gått. Jag har inte haft den där frihetskänslan på 3 år. Och jag tror att detta + all annan drama runt omkring mig är vad som har format mig till den personen jag är idag. I guess this really is a typical high school life. Mycket drama. I feel off topic now. (Har hållit på med denna text i en timme nu. Skrev ett helt stycke om detta men raderade för att jag flög iväg i tankarna och insåg att det var för privat för att läggas upp på internet. I've got my insights och nu orkar jag inte lägga as much effort into finishing this, hahaha. *evil grin*)

(Lately, the horoscopes predicted/predicts inner changes for aries ppl. Hell yeah, it's bumpy and annoying.)

My point is, jag känner att jag behöver en inner pause... I need less drama in my life. I 3 år har jag sjunkit lågt, below my confident me. And now I need to rebuild myself up again. Be as strong as I was before. Because now I f*cking wish that the world's gonna end in December! Imma cry when it doesn't. You know you're good. Don't be a slut. 

If today was your last day...

Har inga bilder från förra kvällen. Men det var väl en "lugn" helg. Umgicksmed Islam, Farhat och Diana i vår usual bar. Sen träffade vi två andra killar which I don't remember the names of och så träffade vi Kjell, 40 årig gubbe som jag och Islam snackade mycket med. XD Jag frågade vilket stjärntecken han hade, han svarade att jag skulle gissa och jag gissade rätt på första försöket! Skytte! Damn, I'm good. Why did I think skytte? För att gubben var ungdomlig, pratsam and he just had that youth. Or I just have an awesome intuition. 

Å andra sidan så är jag grymt stolt över mig själv att jag lyckades göra klart tre uppgifter på en kväll, i torsdags! Trots att jag började tidigt, 08.15, och slutade sent, 16.35, så klarade jag det! Började med att svara på den frivilliga frågan på Chem Ext, det tog väl 30-40 min att göra klart. Sen gick jag till engelskan, där vi skulle skriva en uppsats på 1000 ord. När den var klar gick jag över till att jobba på biologin där man skulle svara på tre frågor och det var frågor som krävde att man skrev mycket. Allt detta blev klart vid ca. kl. 02.30, med hjälp av en massa käk, fuel till hjärnan, + två superäckliga koppar kaffe. Och nu sitter jag och jobbar på envi. stud. labben. :( Aja, as far as I know så har jag bara labben + microbiology test att plugga till/göra klart. Gaaahh, no rest!!!! Men när höstlovet börjar, när v. 43 is over, oufhhaa, party party! 

__________________________________

Idag har vädret varit jättemulet, grått och mörkt. Fuktigt och kallt. Fyfan vad jag älskar och hatar det. det är något mysigt över detta, känns som att det är kvällsväder vid kl 12. Och varför jag hatar det är pga att  det ser så dystert och deprimerat ut. Which leads me to the next point.

Lately... I just... I'm tired of people. Jag är så trött på all drama som händer inuti mig och runt omkring mig. Insecure and unstable friends som man bryr sig för mycket om, samtidigt som man själv har en massa oroligheter och stress. Mina oroligheter beror på influenser från andra. Det smittar! Andras bullshit smittar för att man bryr sig! Jag vill bara vara i en värld där folk är ärliga, lojala, stabila, loving, caring, not judgmental and REAL. REAL people. Snälla. Jag orkar inte höra på när folk klagar på andra människor, är indirekt avundsjuka på andra, när deras stress och unstability går över i en, folk som hold grudges, etc. Seriously!!! Shut the fuck up! Jag orkar inte höra om snack om andra killar (if you want him then go the fuck and get him!), too much analyzing about them, folks fucking drama och stress: I'm helping you but I'm gonna stop because you don't listen to my advices and act them out! What's the point in giving advices then? Och sen... People's pride. What the fuck?! Ta bort det och rädda relationen istället! ÅÅÅHHH jag orkar inte längre!! Alla är så dumma i huvudet. Jag vill bara vara i en miljö där alla är positiva, harmoni flyter and just be fucking careless! 

I don't wanna hear about other people, their looks and crushes, I don't wanna hear ppl's lies & complaints, I just wanna discuss ideas, have lots of adventure and fun! Men om jag inte pratar om det alla andra pratar om så är jag tråkig, jag kommer känna mig utanför för att jag inte pratar om det alla andra vill. And I need to talk to feel energized. Yo' see moi dilemma?

Nej, you know what? I care too much about other people. I'm breaking down. jag vet inte vad jag ska göra. jag måste sluta oroa mig för mycket om folk och relationer. Jag ska bara fokusera på det jag måste, which is my studies right now och livet får ta mig dit det vill. After the rain comes the sun. I fucking knew this, jag var så glad i torsdags över att jag klarat alla skoluppgifter, deep inside I knew it wasnt gonna last for a long time.

"I actually feel happy right now." - Me.

"*punch in the stomach!* JUST FUCKING KIDDING!!!" - Life.

Yeah, dagen efter blev det problem igen och det fortsätter till idag. 

Blabla, stfu, i don't care. Fuck it all. Let's study.